Blästring.
Innebär att man avlägsnar oxidskikt och annan aktiv smuts från olika detaljer med hjälp av media som skjuts mot ytan med hjälp av vatten, luft eller annan gas under högt tryck och, eller högt flöde. Denna metod är speciellt lämplig på hårda ytor då den är relativt skonsam mot grundmaterialet. Dessutom ger blästring en relativt snabb dekontaminering av detaljerna.
Kulblästring
Är en relativt vanlig metod i kärntekniska anläggningar för att dekontaminera större ytor. I denna metod används stålkulor i ett slutet system som antingen slungas mekaniskt eller blåses mot ytan. Metoden är användbar då stålkulorna är lätta att återanvända samt att det är låg risk för spridning av kontamination
Isblästring.
Innebär att man använder sig av torris eller fryst vatten för att avlägsna oxid och annan smuts. Metoden är väldigt skonsam mot grundmaterialet och skapar väldigt lite aktivt avfall som behöver tas hand om på anläggningen. Används torris blir det mindre avfall än med fryst vatten då torrisen sublimerar och lämnar inga rester. Dock är inte metoden lika effektiv som annan blästring samt att utrustningen normalt sett är mycket dyrare än annan rengöringsutrustning.
Våtblästring
Är precis som namnet anger blästring där blästermediet, vanligtvis glaspärlor skjuts mot detaljen med hjälp av vatten under tryck och högt flöde. Metoden är väldigt skonsam mot grundmaterialet då hastigheten på blästermediet inte blir högre än vattnets, samtidigt kommer vattnet att fånga upp studsande partiklar och smuts. Då i princip alla aktiva partiklar stannar kvar i vattnet minskar risken för spridning av strålning till andra ställen. Våra utrusningar [länk till stora boxen] och [länk till blästerboxen] är framtagna för att kunna våtblästra detaljer upp till [dimensioner och vikter] på ett strålskyddssäkert sätt. I den stora boxen finns även möjlighet att våtblästra detaljer utan att vara inne i boxen genom att utnyttja vårt [Länk till manipulatorsystem]. Vår våtblästringstrustning är framtagen med personsäkerhet i fokus samtidigt som den är enkel att använda.
Vattenblästring
Är en metod som använder enbart vatten under högt tryck (500-800bar) för att slå sönder oxidskiktet och väldigt hårt sittande smuts samtidigt som det lämnar grundmaterial i princip opåverkat. En typisk applikation inom kärnteknisk verksamhet är dekontaminering av drivdon till BWR där drivdonet är en nyckelkomponent för att reglera effekten och kunna snabbstoppa reaktorn i nödfall. Vår [Länk till drivdonstvätten] är framtagen för att på ett säkert och ergonomiskt sätt dekontaminera och tvätta drivdon och rör med en innerdiameter på 40mm och uppåt, både invändigt och utvändigt.
Kemisk dekontamination
Används oftast för att kunna minska dosraten i rörsystem och olika tankar och kärl inför servicearbeten, den är mindre vanlig för att dekontaminera enskilda detaljer. Även här är syftet att ta bort eller reducera de invändiga oxidskikten samt att spola bort partiklar som har samlat sig i lågpunkter i systemen. För att åstadkomma detta används ofta olika organiska syror eller komplexbildera av typen EDTA, som får cirkulera i systemet och därmed angripa och lösa upp det invändiga oxidskiktet. Då alla aktiva partiklar stannar kvar i vätskan och relativt enkelt går att filtrera ut i ett vanligt filter är det, ur ett strålsäkerhetsperspektiv en säker metod för att minska strålningen i rörsystem och tankar. Vår [länk till mobile deco] är framtagen för att på ett enkelt sätt kunna koppla in utrustningen i systemet på plats ute i anläggningen och kunna tvätta under en längre tid. Då vår lösning filtrerar och återanvänder vätskan till önskat resultat har uppnåtts.
Elektrolytisk dekontamination.
Används med fördel på komponenter som blir varmare än normalt (50–100°C) under drift som en förbehandling inför andra rengöringsmetoder, då oxidskiktet på dessa komponenter oftast blir mycket tjockare och hårdare. En vanlig komponent är impellerhuvuden till huvudcirkulationspumpar. Processen använder sig av en elektriskt ledande vätska, vanligtvis en lösning med natriumsulfat och vatten, där man sänker ner den komponent som ska rengöras och kopplar den till en strömkälla. När strömmen slås på börjar oxiden brytas ner. Metoden är mycket effektiv på metalliska detaljer. Vår utrustning [Länk till elektrolyten] är framtagen för att på ett strålsäkert sätt hantera komponenter, samt på ett effektivt sätt kunna återanvända och lagra vätskan som används.
Andra dekontamineringsmetoder.
För detaljer och annan utrustning där ovanstående metoder inte är lämpliga, antingen på grund av komplexa geometrier eller andra känsliga ytor går det oftast att använda sig av ultraljudsrengöring i kombination med mildare rengöringsmedel. Ultraljudsbad fungera genom att ultraljudet skapa mikroskopiska bubblor på ytan av detaljen som slår sönder smuts och oxider. Denna metod är även relativt vanlig hos guldsmeder och optiker, just för att metoden är riktigt bra på att komma åt i komplicerade detaljer och är väldigt skonsam mot grundmaterialet. Vår [Länk till ultraljudsbadet] är specifikt framtagen för att kunna dekontaminera ömtåliga detaljer eller detaljer med en komplicerad geometri med vikter upp till 100kg på ett effektivt sätt. För att kunna handskas med detaljen direkt efter rengörningeng är ultraljudsbadet utrustad med en integrerad spol- och torkstation.
Allt vatten som används i våra utrustningar tas om hand i anläggningens egna system för att ta hand om aktivt vätskeformigt avfall, där det normalt torkas bort och därmed lämnar aktiva alla partiklar kvar. Dessa partiklar som blir kvar deponeras vanligen i tunnor. Vårt [Länk till drum handling system] är framtaget för att kunna integreras i den befintliga avfallshanteringen och minimera risken för stålning hos personalen. Innan vi låter vattnet passera ut separerar vi ut alla fasta partiklar i vår [Länk till waste station]. I denna station tar vi även hand om blästermaterial som inte går att återanvända mer.
För stora vertikala ytor, exempelvis reaktorbassänger eller stora tankar där det inte går att använda kemisk dekontaminering eller blästra används ofta en mer mekanisk rengöring i form av skrubbning eller putsning. Detta är ett personintensivt arbete som generera en hel del aktivt avfall. Vår [länk till RCC] är framtagen för att reducera det manuella arbetet till ett minimum samtidigt som de aktiva avfallet minskar betydligt jämfört med andra metoder.
Torrblästring.
Innebär att man använder ett blästermedia, vanligtvis sand eller glaskulor för att ta bort smuts och oxider från ytan med hjälp av tryckluft i speciella bås. Det är en effektiv metod, vanligt förekommande både som privatperson och i annan industri där snabb rengöring behövs. Däremot är denna metod inte att rekommendera i kärntekniska applikationen då den dammar mycket och risken för att sprida aktiviteten till andra ställen är mycket stor.